Här är du: Startsida » Tips & artiklar » "Givande att läsa på främmande språk"

"Givande att läsa på främmande språk"

”Snart slutade jag ha uppslagsboken lika mycket bläddrad i som själva romanen.” Monica Wahlström tycker att det ger mer att läsa böcker på originalspråk.

Jag brukar ibland lite skämtsamt säga att när jag kan, läser jag helst en författare på dess originalspråk. Det låter kanske lite stöddigt och en aning överlägset, men jag vill försöka uppmana alla att prova att läsa böcker på något annat språk än modersmålet. Och när det går, att läsa precis de ord författaren tecknat ner.

Första gången jag på allvar läste en roman på ett annat språk än svenska, var när jag började läsa spanska på Umeå universitet. Två eller tre veckor in på A-kursen fick vi vår första bok tilldelad. Den hette Cómo ser una mujer y no morir en el intento – ungefär ”hur man klarar av att vara kvinna utan att dö på kuppen”.

Det var en sådan där rolig bok; samtidsskildring, full med dråpliga episoder. Språket var enkelt, men också fyllt med vardagsuttryck och mängder av ord som jag aldrig hört, eller åtminstone aldrig sett i skrift.

Denna första bok fick vi två veckor på oss att läsa. Jag minns än i dag hur jag läste ett par rader, slog i uppslagsboken, antecknade och fortsatte ytterligare ett par rader.

En liten prydlig del av bokhyllan fylldes med spansk litteratur under A- och B-kursen i spanska. Jag är övertygad om att mitt spanska ordförråd grundlades när jag läste bok efter bok.

Snart slutade jag ha uppslagsboken lika mycket bläddrad i som själva romanen, jag lärde mig att förstå av sammanhanget och bara slå upp ord som jag förstod var riktigt centrala för berättelsens fortsatta gång.

När jag var så koncentrerad på spanskan kände jag att min engelska blev åsidosatt. Jag lånade därför en bok av Elizabeth George på biblioteket, och läste den på engelska. Jag försökte koncentrera mig på sammanhanget och trots att det var väldigt mycket fackuttryck så gick det bra.

Senare flyttade jag till Spanien, och då blev det plötsligt komplicerat att få tag i böcker på svenska. Vid resor till Sverige plockade jag med mig pocketböcker, men kände samtidigt ett intresse av att hänga med lite i de spanska böckerna som kom ut.

Efter ett år i Barcelona lärde jag mig katalanska, och använde bokläsande återigen som en strategi för att tillägna mig det nya språket. Och i stället för att läsa engelska böcker översatta till spanska eller katalanska tog jag för vana att köpa originalet.

När Siri Hustvedts bok Vad jag älskade var utlånad och jag behövde läsa den till min bokcirkel funderade jag över om originalet kanske var på norska, och tyckte det skulle vara kul att testa att läsa norska. Jag hade ingen aning om vem författaren var, men namnet lät ju – norskt. Där gick jag bet, boken fanns inte inne på norska.

Därför läser jag just nu What I loved, vilket är just orginaltiteln då Hustvedt verkar ha levt hela sitt liv i USA.

Jag tror verkligen att läsande på ett främmande språk är ett utmärkt sätt att uppehålla eller utöka ordförrådet. För att komma igång brukar jag rekommendera att läsa en bok man redan läst innan på sitt modersmål. Och när det gäller kinesiska, polska eller afrikanska författare, tja, då kan ju väldigt många av oss med gott samvete läsa den svenska översättningen ...

Text: Monica Wahlström, socionom och språkvetare, numera åter i Vännäs

Vad jag älskade

Hustvedt, Siri

[Romaner]

Min favoritbok. Den är väldigt innehållsrik. Dels är det en spännande historia och trovärdig beskrivning av en svår process i en familj.
Innan döden kom

George, Elizabeth

[Deckare]

Elizabeth Georges nya deckare handlar om de händelser som ledde fram till det brutala och oförklarliga mordet på polisinspektör Thomas Lynleys hustru.
Pappas lilla flicka

George, Elizabeth

[Deckare]

Jag säger bara: "Kommissarie Thomas Lynley och Assistent Barbara Havers", så vet alla vad jag menar.